Innebandysverige - Sträck på er!
Det fanns en tid då den häftigaste klubban du kunde äga hette Jolly Light. På den tiden levde SM-finalen som då spelades som matchserie en oerhört anonym tillvaro. Världens bästa lag hette Haninge och Kronstrand var inte en klubba utan en väldigt underhållande och framförallt duktig innebandyspelare. I mål stod landslagsmålvakten Mårten Blixt och som förstacenter mönstrade de världens då bästa spelare, Johannes Gustafsson.
Ni kan vara lugna, det var verkligen inte bättre förr. På 80-talet mötte exempelvis innebandylandslaget ett hopplock svenska tennisspelare som då tillhörde världseliten…. och förlorade!
Med en nästintill slutsåld SM-final imorgon slås jag ändå av tanken, har innebandyn ett lillebrorskomplex? Alla ni som läser denna blogg, alla vi som skriver i denna blogg – vi älskar innebandy! Hur nördigt det än må låta.
Jag får dock av känslan att alla vi slås med näbbar och klor för att bli respekterade, något som gör att vi glömmer bort att vårda vår historia som för varje år som går, blir längre och längre.
Jag får otaliga gånger under en säsong höra meningen – Det är av händelser som denna som gör att sporten inte blir tagen på allvar.
Well I got news for you. Innebandyn har absolut inte samma dignitet som exempelvis fotboll. Det kanske inte är så konstigt heller, de bildades 1904.
Men för att vara en sport som för några år sedan fortfarande gick i blöjor har innebandyn vuxit till en tonåring med otroligt mycket potential.
VM på hemmaplan blev inget annat än succé. Tiv-siffrorna nådde nästan 550.000 under VM-finalen, Scandinavium var slutsålt.
Imorgon är det dags för nästa fest och att döma av publiktillströmningen som i sin tur kommer ge ringar på vattnet-effekt för tv-tittarantalet (mot att budskapet om denna succé kablas ut) kommer flytten tillbaka till Globen även det att vara just en succé.
Formatet med en match är rätt. Globen börjar förvisso komma till åren men är samtidigt synonym med idrott i världsklass, något publiken imorgon kommer bjudas på. Utöver det ges innebandyförbundets partners väldigt bra möjligheter till aktiveringar i de luftiga korridorerna. Ett faktum som kommer märkas. Imorgon kommer arenagångarna utsmyckas till en stor jäkla lekplats där vuxna som små kommer kunna underhålla sig till den grad att de glömmer bort att en match ska spelas. Ett amerikaniserat sätt att jobba med idrott där själva produkten snarare är underhållning än att 10 personer jagar en vit boll. Där går innebandyn i bräschen och slår väldigt många andra sporter, evenemanget skriker 2015.
Min uppmaning till er alla blir således – Sträck på er imorgon! Var stolta. När innebandyn kommit ur puberteten om ca tio år kommer det sitta människor på makthavande positioner i svenskt näringsliv som inte vill något hellre än att ge sina sponsorpengar till denna sport. De har nämligen utövat sporten själva som barn.
Och medan ni sträcker på er, ta en minut och berätta för de unga vilka legender som spelat. Detta kan te sig trivialt och larvigt men ur storytellingsynpunkt adderar det en extra edge och historia. Så skapas myter, så uppstår legender.
Frågar du en sportintresserad unge på stan vem Niklas Jihde är får du troligtvis svaret – Det är han hockeyankaret som inte kan säga r va?
När vi berättat klart kommer barnen förhoppningsvis säga – Det är han gamla Pixbospelaren som inte kan säga r va?
Idag en utopi, men samtidigt något som vi tillsammans kan ändra på.
Väl mött i Globen allihopa, herregud vad kul det ska bli!
/Mr White
